Vi är oerhört dåliga på att skriva våra åsikter här, men idag har jag tänkt göra det.

Detta inlägg kommer att handla om ett kärlekspar som nyligen har separerat och tillsammans har de en dotter på sju månader exakt idag.

De har levt i ett förhållande som bestått av största delen gräl. Det har varit lögner, olika åsikter, olika stadier i livet and you name it. Nyligen så separade de som sagt och det känns personligen som att deras sätt att bemöta varandra är värre nu än någonsin.

Jag tycker att kalla någon lögnare och allt vad det heter så ska det finnas trovärda bevis. Och även om man inte får ut hela sanningen, så behöver det inte betyda att du har ljugit utan det kan också betyda att det är ingenting som har med saken att göra.

I detta hushåll så bodde det två barn, det äldsta barnet bodde varannan vecka där. Jag tycker absolut att det är sorgligt att det ska grälas när det finns barn med. Även om det inte finns så mycket att göra åt saken, men man kan väl försöka behärska sig? Det är ett barn och de tar in mer än vad man tror.

Jag tycker också att i ett förhållande så är man två och även om man är ett par så behöver man inte göra allting tillsammans. Vi behöver alla lite fritid och kunna få umgås själva med vänner eller ens egen familj. Det som stör mig i detta fall är att om karln i detta förhållande har besökt sin familj så ska tjejen ha velat veta ordagrannt vad som sagts. Vad spelar det för roll? Har de pratat jobb, sport, familjangelägenheter eller vad som helst. Man behöver inte berätta ordagrannt.

Det som också stör mig är att denna karl inte fått prata med vem han vill, då hennes svartsjuka tyvärr satt stopp där. Man måste låta varandra få prata med människor, det behöver inte innebära att man är otrogen. Vänner från förr, en gammal fling som man kanske fortfarande har god kontakt med. Ska man inte få prata med dem för att någon inte gillar det? Man kan istället diskutera saken och om möjligheter finns så låt dessa parter träffa varandra.

Jag känner att jag blir upprörd, det är för i helvete två personer och att ena parten ska få ta allt skit det gör mig riktigt upprörd. För alla typer av lögner använder sig varje individ av, även jag själv. Tyvärr så tror jag att detta förhållande har gjort sitt. Finns det ingen tillit från ett håll är det inte värt det, I know.

Har ni varit med i någon liknande situation eller tycker ni på något annat sätt? Ut med ordet!
Och ja, vi känner dessa personer.
/P.